Insändare till Dagens Nyheter postad den 30.3.2012
Okategoriserad Ingen Kommentar »Bifogade insändare har såvitt jag kunnat se inte tagits in i tidningen.Fallet Dreyfus väckte på sin tid
Bifogade insändare har såvitt jag kunnat se inte tagits in i tidningen.Fallet Dreyfus väckte på sin tid
Högsta domstolen har avslagit Bertil Ströbergs ansökan om resning. Någon möjlighet att få hovrättens fällande dom upphävd finns nu inte i sikte. Av den domstol som står över alla andra domstolar, sanningen, är han dock frikänd.
Det är sorgligt att det svenska rättsväsendet inte lyckats genomskåda den polska säkerhetstjänstens med skicklighet och tur genomförda kupp. Den var inte riktad mot Ströberg personligen utan mot det svenska försvaret. Ströberg blev endast angreppspunkten. Han har fått lida för Sverige.
Kritik av Högsta domstolens beslut
Enligt 58 kap 2 § 4 rättegångsbalken får, såsom Högsta domstolen anför, resning beviljas till förmån för den tilltalade om någon omständighet eller något bevis, som inte tidigare har förebringats, åberopas och dess förebringande sannolikt skulle ha lett till att den tilltalade frikänts eller till att brottet hänförts under en mildare straff bestämmelse än den som tillämpats. Såsom Högsta domstolen vidare yttrar får enligt den s.k. tilläggsregeln i samma punkt resning beviljas, om det med hänsyn till nya åberopade omständigheter eller bevis och vad som i övrigt förekommer finns synnerliga skäl att på nytt pröva frågan om den tilltalade har förövat det brott för vilket han dömts.
Därom skriver Högsta domstolen:
”Det är mot bakgrunden av den i hovrätten gjorda prövningen av skuldfrågan som Högsta domstolen ska värdera de omständigheter och bevis som åberopats i resningsansökningen. Den i hovrätten förebringade utredningen ska i princip värderas och bedömas på det sätt som kommer till uttryck i hovrättsdomen. Någon fristående omvärdering av den i målet framlagda bevisningen ska alltså inte göras i resningsärendet.(Se bl.a. NJA 2011 s. 254, punkten 16.)”
Beträffande den i resningsärendet åberopade bevisningen för att Ströberg på postkontoret inte frågade efter ytterligare post anför Högsta domstolen:
”Emellertid framgår det av tingsrättens dom att Bertil Ströberg själv uppgett att han inte frågade efter ytterligare post eftersom han utgick från att han fått vad som fanns att få. Eftersom uppgiften att Bertil Ströberg inte frågade efter ytterligare post alltså redan var införd i målet utan att hovrätten fäst avseende vid den saknar den nya bevisningen betydelse för resningsfrågan.”
Hovrätten kunde dock inte fästa något avseende vid Ströbergs uppgift, eftersom den inte hade styrkts med något bevis.
Att hovrätten inte fäste avseende vid uppgiften, innebär alltså inte att hovrätten ansåg den sakna betydelse.
Att hovrätten inte fäste avseende vid uppgiften kunde alltså inte i resningsärendet vara ett hinder för att pröva betydelsen av den omständighet som uppgiften avsåg och den nya bevisning som åberopades för denna omständighet.
Sedan HD fäst min uppmärksamhet vid att jag enligt 12 kap 4 § rättegångsbalken inte fick vara ombud för Ströberg, därför att jag som befattningshavare vid domstol tagit befattning med målet, avsade jag mig uppdraget som ombud. Ströberg utsåg därefter advokaten Björn Hurtig till sitt ombud.
Hurtig gav in ytterligare skrifter och HD remitterade Ströbergs resningsansökan till riksåklagaren för förklaring.
Riksåklagaren har efter att ha inhämtat viss utredning den 23 juni 2010 avgett förklaring till HD.
I förklaringen säger riksåklagaren bl a, att den omständigheten att Ströberg när han hämtade försändelsen på postkontoret inte frågade, om det fanns mer post till Sven Roland Larsson, inte är ny, därför att Ströberg själv uppgav detta vid förhöret i tingsrätten.
Det krävdes dock övertygande bevisning, för att domstolarna skulle kunna lägga denna omständighet till grund för sin bedömning. Sådan bevisning fanns i postkassörskans uppgifter, men man avstod från att höra henne som vittne, därför att man inte insåg vilken betydelse det skulle ha kunnat ha.
Hovrätten har funnit Ströberg skyldig till det åklagaren påstått, uteslutande därför att den ansett Ströbergs berättelse osannolik. Men åklagarens eget påstående är med hänsyn till vad vi vet om Ströbergs person och förhållanden också osannolikt, ännu mera osannolikt. Och det förhållandet att ett av två tänkbara alternativ är osannolikt kan inte utgöra bevis för att det andra alternativet är det rätta, när också detta är osannolikt. I synnerhet inte när det är ännu mera osanolikt.
Jag har nu avslutat mitt arbete med detta märkliga mål med att råda Ströberg att låta mig ge in bifogade förslag till resningsansökan
styckmordsatalet-mot-tva-lakareVilket fel gjorde tingsrätten?